Halloumi aaamen!

Idag träffades två halloumifreaks över en lunch under skuggan av ett lummigt träd. Där satt vi, jag och Anna, vi visste precis vad vi skulle beställa. Finns det halloumi i någon maträtt slutar det oftast att jag tar just den. Halloumi, lika med knark för mig. Så blev det även denna gång. Tog kycklingspett med bulgursallad utan halloumi. Lugn, på detta ställe som vi satt på, kan man få den som en förrätt. Dock så jäkla tråkigt upplagd. Hallomin ligger grillad i mitten på tallriken, runtomkring den magiska osten ligger tre små miniminisalladsblad, en liten tomatklyfta och sen någonslags gucka. Thats it!

Det ser verkligen sjukt ut, osten blir liksom ännu mer gigantisk med där lilla omkring sig. För de snålar verkligen inte på hallomin. En hel jäkla hallomibit, alltså vi pratar den sizen som man köper i affär inte någon liten ärtbit. Jag trycker i alla fall lätt i mig den utan att skämmas. Saltnivån stiger alarmerade i kroppen.

Men vad gör det. Halloumi...aaamen!

Tack Anna! ;) Snart igen va?