Vad ska man tro på?

Nu skulle man ju kunna tro att foglossningsmorsan gett upp det här med bloggandet. Men nu sitter jag här i soffan igen och försöker blåsa liv i den. Det var nära ett tag att foglossningsbäckenet höll på att flaxa ut i cyberrymden för gott. Jag orkade helt enkelt inte med den ett tag. Verkliga livet kom emellan. Visserligen skulle jag önska att min verkliga foglossning skulle kunna försvinna för gott, för den gör sig fortfarande påmind och verkar inte vilja försvinna.

Få se nu, sist jag skrev så var det bajsäventyret med lilla F och dyra taxiresor. F är ett normalt bajsbarn numera. Han har också ingått i den Svenska Kyrkan och hans kära mor läste en text inför den fina församlingen och Gud och hoppades på att ingen hörde hur falskt det lät när hon tackade Gud för sina barn.

Men kanske Gud ändå finns och hörde hur ironiskt jag läste för F drabbades av hög feber i dagarna tre. Vad ska man tro på? Finns det en Gud? Nej, jag tror på tredagarsfebern.