Så blev det svart!

Totalt bäcksvart och plötslig tystnad ända tills A skriker:
Maaaaaaaammaaaaaaaaaaaa hjääääääääääääääääääääälp!
Jag försöker, lugn lugn oj va mörkt det blev och fumlar i det totala mörker som uppstår efter tändstickor.
- Strömmen gåde mamma!
Tack och lov är det jultider så att man har koll på var tändstickorna och ljusen är. Försöker igen få A att tycka att det här var väl mysigt. Han är inte lika säker på det utan sitter uppkrupen tätt intill K i soffan och vill att jag ska tända mer ljus. Jag bangar ju inte så jag går runt och myser och tänder och tänder. A är inte riktigt övertygad än om att det är ok det här. När han får se en film på lillmacen då sänker det sig ett lugn över honom.

Undrar om det skulle hjälpa den lilla rädda tanten under oss också. Om hon på lillmacen fick se ett favoritavsnitt av "Hem till gården". Skulle hon också sluta bli rädd för mörkret då?