Jag en superhjälte?

Pust! Det är snart 2 timmar kvar av denna dag. Låt det bli två lugna timmar utan kaos. Jag behöver det efter en dag med en liten febrig ynklig lillebror, en ivrig storbror som vill lära sig allt och helst allt och nu på engång, plus en svärmor som just i denna stund sitter på SöS akuten...

Hahaha...va? Vad hände?

Idag hade jag gärna varit en superhjälte med tre personligheter. Första personligheten en lugn tröstande mamma med super tålamod, den andra en super pedagogisk skolfröken som sitter inne med alla svar på alla tusen frågor och den tredje personligheten, en superhjälte som kan handskas med envisa svärmödrar som vägrar åka till akuten fast det gör ont i bröstet när man andas efter att man fallit och slagit i både revben och höft.

Men men jag är helt vanlig. Ingen superhjälte. Fast å andra sidan F sover fridfullt och A drömmer säkert om dinosaurierna vi läste om i FAKTABOKEN, hur tråkig som helst att läsa som gonattbok, jag försökte med Lill-Zlatan men icke. Faktaboken blev det. Svärmor, ja hon sitter ju på akuten. Så kanske ändå...

Bland Chokladkakor, Dinosaurier och tåg

Klockan är 21.00. Det är söndag. Helgen är på väg att ta slut. En riktig familjehelg.

Just nu sitter vi här, jag och K, mittemot varandra med varsin dator och knapprar på tangenterna. Feist sjunger för oss. Mellan oss har vi chokladkakan jag och A gjorde i eftermiddags. Farligt god.

Killarna ligger och sover och drömmer. A drömmer nog om dinosaurier, vulkaner eller kanske om silverskelettet som man själv kunde styra med spakarna. Vi har varit på Naturhistoriska Museet. Hela lördagen var vi där. A tycker det är såååå spännande. Tusen och tusen frågor strömmade ur hans mun. Vi snubblade på våra tungor när vi försökte förklara för en fyraåring som alltid kom med tusen till frågor efter att vi kom med ett svar. Jag köpte en bok till honom som han kan frossa i, men jag ska lusläsa den också. Det är bra att man får en andra chans när man tappat lite kunskap. Detaljerna.

F gäspade igenom hela lördagen. Han börjar bli bättre i sin lilla mage så han är nu på ett strålande humör när han är vaken. Skrattar så där underbart som bara bebisar kan göra. Åh lilla Franke, tänk att han redan är 2 månader.

Tänk snart är han så stor att han kan vara med och bygga tågbana med oss. Jag älskar att bygga tågbanor. Så pass mycket att när jag sätter igång får A knappt hjälpa till. Fy vilken dålig mamma jag är. Men det är ju så himla roligt. Jag får nog helt enkelt se till att jag har mina värsta tågbanebyggarorgier när A är på dagis. Idag märkte jag att det fattades lite delar för att dagens bana skulle bli perfekt. Tur att A fyller år snart. Hahaha...

Kaffet börjar ta slut och bli kallt. Helgen är över. Kakan snart uppäten. Brasan svalnat, ljusen på väg att brinna ner. Helgen är påväg att avslutas på ett väldigt skönt sätt. Allt känns så klokrent bra. Kanske avslutas den med den sista biten chokladkaka, kanske med en puss. Eller så börjar nästa vecka med chokladkaka och pussar.