fredag 4 april 2008

Han behöver bara rapa, för tusan!

Håhåjaja, jag säger bara, mind your on business. Vad är det med vissa människor? Lägga sig i. Jaja, jag vet! De vill bara vara snälla, men när de kryper upp i knät. Då går det för långt.

Idag skulle jag ta F till doktorn och eftersom jag inte har det där körkortet måste jag ta bussen. Stön vad jobbigt. Bussen till Farsta är alltid knökfull. Knökfull med barnvagnar. Alla mamma och pappalediga ska till Farsta och dricka latte och shoppa. Därför är bussen alltid full. Jag tycker SL snart borde inse att de borde sätta in en lastbil som kan gå fram och tillbaka med alla barnvagnar och deras latteberoende föräldrar.

Men nu ska jag åka den knökfulla bussen. När bussen äntligen kommer, då vaknar F. Jippi! Han är skogstokig. Så jag tar upp honom eftersom jag anar att det är en monsterrap som vill upp. Jag hade laddat honom full med mjölk innan vi rullade iväg. När rapen inte vill upp och F skriker högre och högre, märker jag att folk runt omkring blir stressade. Bebisen skriker. Hjälp! Tanter och farbröder tittar storögt, ojoj vad ska vi göra. För jag kan ju uppenbarligen inte ta hand om mitt barn eftersom han skriker.

Till slut kommer en turkisk kvinna till tanternas och farbrödernas lättnad fram till mig. Hon berättar att hon har 12 barn varav 8 lever. Hon vet bäst. Jag ska amma. Nej, säger jag och ler. Då sätter hon sig brevid mig och börjar riva i min jacka precis som om jag inte förstått. Hon ber mig återigen att amma. Jag förklarar att om jag ammar nu kommer hon att få en monsterrap i knät tillsammans med en liter bröstmjölk. Så nej, inte amma. Han ska bara rapa.

Men kvinnan ger sig inte. Nu börjar hon nästan krypa upp i knät på mig och pratar hektiskt på turkiska. Hon petar och petar på mig och jag börjar på allvar bli jäkligt irriterad på henne. Funderar starkt på att hoppa av. Men vi har ju doktorstiden att passa. Jag stirrar ut genom fönstret och på F. Gungar F hit och gungar F dit.

När vi äntligen kommer fram till Farsta, då kommer det, RAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAP!

F somnar bums och jag ler till kvinnan och går av. Nu har jag ännu ett skäl till varför jag måste skaffa körkort. Slippa irriterande kvinnor som vill krypa upp knät.

2 kommentarer:

MammaVictoria sa...

MEn faan kan de ta å skärpa sig..Sa du att 8 av tolv i livet 2/3 delar alltså. Men du har ju 2/2 i livet. Hon kanske borde lyssnat på dig..
Det värsta är att jag har själv skruvat på mig när jag tror att ungarna vill äta..och mammorna inte vågar/vill mata dem på tunnelbanan. Ja ja mammorna vet BÄST om sitt eget barn.


puss ta nu det där kortet.

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.